Så har vi ännu en gång varit i Tyskland. Denna gång i rekordfart! Orkestern hade chartrat ett eget flygplan och flög ner till Köln på onsdagen den andra, samma dag som vi hade konsert.

Jag “fegade” och åkte direkt efter repet dagen innan.

Konserten var uppskattad, vår solist fantastisk och alla verkade älska Brahms första symfoni i vår version.

Dagen efter skulle vi till Wuppertal. I köln har dom tydligen karnival en gång om året, den börjar första torsdagen i mars kl 11.11. När jag gick för att hämta bilen vid konsertsalen kännde jag mig mycket udda! Jag var den enda som inte var utklädd!

Dom satsar REJÄLT dom flesta föreföll lite småfulla redan vid frukostsmiley

På andra sidan floden stod det ett tjugotal ambulanser och väntade.

Festen håller på torsdag – tisdag om jag förstod allt rätt, så dom kan behövas.

Wuppertal var en ny bekantskap. Se bilderna dom talar för sig själva.

Dit åker vi gärna igen.

På fredagen åkte vi till Berlin, en ganska lång bit att köra, så vi startade tidigt.

Vi spelade i Berlifilharmoniens Kammarmusiksal. Ur mitt perspektiv var det bästa med salen kantinen backstage. Publiken var dock nästan generande entusiastisk

När lördagsmorgonen var i sin linda tog vi oss till Hannover och NDRs konsertsal eller stora inspelningstudio, ännu en ny bekatskap för oss. Det var en trevlig sal med supercoola akustikplattor som kunde lysa i regnbågens alla färger men för oss endast rött.

Efter konserten tog orkestern sitt chartrade flygplan hem och hade därmed gjort 4 konserter i Tyskland med endast 3 övernattningar!

Det man väl får tycka är raskt marscherat!

Publiken, som stundom kanske inte dök upp i ett antal som vi förväntade oss, var på alla ställen nästan överentusiastiska, vilket var riktig coolt. På söndagen när jag åkte hem ansåg nog jag i alla fall att, hade det varit match, så hade man nog fått anse, att Tyskland här med är KROSSATsmiley